Ny bokprojekt: Tio tusen miljarder – lånekalas i folkhemmet

Min nästa bok handlar om rekordhög skuldsättning, undermålig tillväxt och skönmålning av Sverigebilden.

Sverige har under det senaste decenniet byggt upp ett skuldberg. Den privata sektorn (d v s hushållen och företagen) har kraftigt ökat sina skulder så att Sveriges privata skuldsättning nu är bland de högsta i världen. Tidigare i år passerade den privata sektorns skulder 10.000 miljarder kr – en fördubbling på drygt tio år, utan att milstolpen fick någon uppmärksamhet.

Detta har skett parallellt med en expanderande bostadsbubbla underblåst av nytryckta pengar. Andra orosmoln inkluderar finansieringsgap i kommunsektorn, resursbrist i välfärden, överbelastning i vården, urgröpt pensionssystem samt inte minst det växande utanförskapet bland dem med utländsk bakgrund.

I stället sprids myten om en urstark ekonomi. Magdalena Andersson använde en liknelse från motorvärlden i att ”Svensk ekonomi är urstark, går lika bra och snabbt som en nyproducerad Tesla”, medan Anders Borg förde fram en zoologisk metafor – ”Sverige är nu Europas tigerekonomi”.

Denna överdrivna bild har ofta okritiskt upprepats av pressen. Aftonbladet uppmanar sina läsare ”Lägg champagnen på is” och skriver ”Sluta oroa dig – det går hur bra som helst för Sverige”, medan Expressen tidigare har kallat Sverige ”bäst av världens ekonomier”.

Det går dock inte särskilt bra för Sverige. Tillväxt av BNP per capita har legat och förväntas även närmaste åren ligga under sitt historiska genomsnitt. Syftet är att pedagogiskt förklara detta och möjliggöra för medborgarna att informera sig. Boken släpps i april 2018 och kommer att vara på drygt två hundra sidor.

Länk till crowdfunding-kampanjen på Kickstarter återfinns här.

Sagt om Massutmaning

Massutmaning: Ekonomisk politik mot utanförskap och antisocialt beteende släpptes i februari 2017. Boken har recenserats och kommenterats av samtliga ledande svenska medier samt av flera internationella. Nedan återges ett urval.

Henrik Höjer, Forskning & Framsteg: ”Angeläget om invandringspolitik … Boken är synnerligen faktamättad – den bygger främst på offentlig statistik och forskning”

Håkan Boström, Respons: ”Tino Sanandaji är kanske den som betytt mest för att föra fram en saklig kritik mot den förda politiken … Detta är inget populistiskt inlägg utan en bok som har förutsättningar att bidra till en mer saklig debatt inom ett mycket infekterat område”

Johan Anderberg, Expressen Kultur: ”’Massutmaning’ är helt enkelt en gedigen och seriös forskningsgenomgång med ett ärligt uppsåt … För i de förslag som Tino Sanandaji för fram finns en insikt om levnadsvillkoren i utsatta områden som många svenska debattörer saknar”

Mattias Svensson, Aftonbladet Kultur: ”Oavsett om man är positiv eller negativ till svenskt flyktingmottagande behöver man förhålla sig till Sanandajis ambitiösa problembeskrivning. Boken tvingar mig att tänka om på ett antal punkter”

Gunnar Wetterberg, DN Kultur: ”Jag hoppas många av hans följare tar sig igenom boken, för då kommer de att få en grundlig genomgång av fakta, men också en pedagogisk förklaring av sofistikerade statistiska analyser”

Ivar Arpi, SvD Ledare: ”På biblioteken är köerna för att få låna ett exemplar långa. En succé”

Alice Teodorescu, GP Ledare: ”Sanandajis bok om den svenska migrationspolitikens konsekvenser har toppat nätbokhandlarnas försäljningslistor sedan den släpptes”

Widar Andersson, Folkbladet: ”I närmast Assar Lindbecksiansk anda levererar Tino Sanandaji ett 25-punkts program för hur saker och ting kan ställas till rätta … Massutmaning är en mycket viktig bok”

Professor Assar Lindbeck, intervju i SvD Ledare: “Sanandajis bok är den mest fullständiga sammanställning som gjorts av information från många olika källor om migrationsproblem i Sverige. Den är späckad med fakta och data”

Martin Borgs, DT Ledare: ”Jag skrev ovan att den här boken kommer att påverka det svenska samhället under många år framöver. Skälet är Sanandajis vinnarskalle … Förslagen i Tino Sanandajis bok kommer att röstas igenom i riksdagen”

Sakine Madon, VLT Ledare: ”’Massutmaning’ är lika plågsam som viktig … När boken är som mest jobbig att läsa tas exempel på felaktigheter som sprids av makthavare upp, som att invandring per automatik skulle lösa framtida pensioner”

Erik Hörstadius, Affärsvärlden: ”I sin boksuccé Massutmaning presenterar ekonomen Tino Sanandaji djupt oroande tolkningar av brottsstatistiken. Han menar att den påverkas betydligt mer av invandringen än de gängse kriminologerna hävdar”

Eli Göndör, Dagen: ”’Massutmaning’ kommer att finnas med oss framöver som ett viktigt bidrag till den svenska integrationsdebatten. Men iögonfallande är att den är resultatet av en person som genom egen insamling och på eget förlag har lyckats publicera ett gott hantverk som blivit en milstolpe i den svenska integrationsdebatten”

Dan Korn, Axess: ”Sanandaji kom med seriösa beskrivningar av det svenska samhället, underbyggda med massiv offentlig statistik och genomtänkta förslag till lösning av samhällsproblemen … Att en fackbok med omfattande statistiska tabeller utgiven på eget förlag blev en bästsäljare av sällan skådat slag gick inte heller att avfärda”

Gabriel Heller Sahlgren, Dagens Samhälle: ”Asylpolitiken baserades länge på önsketänkande, sannolikt på grund av dess känsliga natur. Men även inom känsliga områden måste man ta till sig forskning och evidens. ’Massutmaning’ är därför ett välkommet bidrag till debatten som kan hjälpa politikerna att inte upprepa tidigare misstag”

Magnus Blaker, Nettavisen: ”Samfunnsøkonomen Tino Sanandaji har blitt noe så uvanlig som en forskerkjendis og bestselgende forfatter ved å snakke om fakta rundt innvandring … Han har blitt en av få aktører i Sverige som har jobbet med å formidle fakta om innvandring og topper for tiden bestselgerlistene i Sverige med sin nye bok”

Pål Mykkeltveit, Minerva: ”…står ikke enkeltmannsarbeidet hans tilbake for det norske ekspertutvalget. Sanandajis bok gir en fyldig dokumentasjon av konsekvensene av det historisk enestående eksperimentet svenskene har våget seg ut på”

Frede Vestergaard, Weekendavisen: ”Ny faktabog kaster lys over Sveriges vej mod et etnisk klassesamfund … Den fagligt bredt anerkendte økonom Tino Sanandaji har i flere år på sin blog tino.us nidkært punkteret diverse påståede fordele ved indvandring ved hjælp af officiel statistik og dokumentation”

Per Hinrichs, Die Welt: ”Ekonomen Tino Sanandaji från Stockholm ger inte mycket för det påstådda svenska diskussionskulturen … Han har skrivit boken Massutmaning som omedelbart toppat försäljningslistorna”

Roland Tichy, Tichys Einblick: ”I denna situation är det ovanligt att en nationalekonomisk fackbok publicerad i början av 2017 når bestsellerlistorna: Tino Sanandajis ’Massutmaning’ … Förhoppningen är att denna bok snart att kommer översättas till tyska, eftersom den beskriver utvecklingen som åtminstone delvis också kan ses i detta land”

Boken har även fått kritik av förespråkare för generös invandringspolitik. Kriminologiprofessor Jerzy Sarnecki är den person vars slutsatser starkast ifrågasätts i boken, och han kritiserade i sin tur boken. I SR-programmet Studio Ett säger Sarnecki: ”Den statistik som Sanandaji presenterar, den är i stort sett korrekt återgiven men ofta felaktigt tolkad … Han plockar de teorier som passar honom och lämnar resten … Min poäng är att han förenklar i stället för att förstå det komplicerade i hela den här problematiken.”

Två forskare vid KTH, professor Hans Lööf och lektor Gustav Martinsson, gjorde ett uppmärksammat försök till akademiskt karaktärsmord genom en debattartikel i SvD (18/5). Det var lätt att visa att deras beskyllningar var grundlösa och i flera fall rena påhitt.

Lööf och Martinsson anklagelser fick inget stöd av andra forskare i nationalekonomi, medan jag fick stöd från ett tiotal forskare: professor Assar Lindbeck, professor Sven-Olov Daunfeldt, associate professor Erik Lindqvist, associate professor Robert Östling, associate professor Henrik Jordahl, dr Erik Mohlin, dr Örjan Sandewall, dr Roine Vestman, dr Amir Sariaslan samt Gabriel Heller Sahlgren.

Att Hans Lööf var villig att förfalska en påstådd vetenskaplig granskning för att smutskasta min bok kan förklaras av hans ideologiska engagemang i kampanjer som #Vinnvandring, där han förklarar om flyktingmottagning: ”Jag känner mig att jag har ett uppdrag som forskare att också visa att detta är faktiskt lönsamt för oss.”

Erik Lindqvist, associate professor vid Handelshögskolan i Stockholm, skriver i sin replik på SvD (20/5): ”Dock är hans sammanfattning av vad litteraturen säger i allt väsentligt korrekt, och anklagelsen om att han vilseleder om forskningsläget därmed ogrundad … Att bli utmålad som intellektuellt ohederlig är bland det värsta en forskare kan råka ut för. Anklagelser om ohederlighet bör därför inte göras lättvindigt. Utifrån den kritik Lööf och Martinsson för fram kan jag inte se att de har grund för sin anklagelse.”

Professor Sven-Olov Daunfeldt skriver på Facebook: ”Den kritik som de riktar mot Tino verkar snarare vara i syfte att väcka misstro mot honom. En hel del av kritiken anser jag också vara helt felaktig … Scopus är också ett dåligt sökverktyg för att bedöma vetenskapligheten hos en populärvetenskaplig bok som är inriktad gentemot en bred läsarkrets och inte enbart disputerade nationalekonomer.”

Henrik Jordahl, associate professor vid Institutet för Näringslivsforskning, skriver på Twitter: ”Förödande svar av Tino Sanandaji. Lööf och Martinsson behöver slipa om sina vetenskapliga glasögon.”

Amir Sariaslan, postdoktoral forskare i psykiatrisk genomik, skriver på Twitter: ”Läser Lööf och Martinssons slutreplik. Något säger mig att de inte har läst vår studie.”

Den 1 juni uttalade sig professor Assar Lindbeck, den svenska nationalekonomins fader, om boken i en intervju (SvD Ledare): ”Jag tycker det är obegripligt att de här två KTH-ekonomerna har gått ut med en sådan attack om oetisk verksamhet … Det måste vara emotionellt, och man får hålla sina känslor borta när man ska diskutera fakta. Människor har rätt till sina åsikter och värderingar. Men åsikter ska inte styra bedömningen av en boks saklighet. Det är olyckligt att akademiker karakteriserar en forskare och debattör som ohederlig utan att kunna belägga det.”

En annan kritisk röst var Stefan Jonsson, professor i etnicitet vid Linköpings universitet. Jonsson menar att boken har vinklat siffror och fördömde boken, dock utan att specificera sin kritik i SR:s Studio Ett. Liksom i fallet Hans Lööf kommer kritiken inte från en neutral källa utan från en ideologisk aktivist. Stefan Jonsson är inte nationalekonom utan marxistisk litteraturvetare, känd för sitt försvar av kommunismen.

Massutmaning behandlar ämnen där det finns ett massivt ideologiskt motstånd. Trots att boken har väckt starka känslor har ännu ingen kunnat påvisa att den skulle vara sakligt fel eller inkorrekt om forskning. Tvärtom har den fått oväntat starkt stöd både i recensioner och från ledande akademiker. Jag har gett vad jag uppfattar är en korrekt bild av statistik och forskningsläget så bäst jag förmår, utan att vinkla vare sig åt pessimistiskt eller optimistiskt håll, och är nöjd med att ingen hitintills kunnat hitta några fel. Detta utesluter givetvis inte att forskningsbilden ändras, att jag har fel i bedömningar av frågor där det finns ambiguitet eller omedvetet har gjort misstag som senare kan påvisas. Det blir spännande att se om boken kommer att få ett positivt mottagande och väcka debatt även utanför Sverige.

Norska invandringskommissionen

År 2011 ledde sociologiprofessor Grete Brochmann en offentlig utredning om invandringens effekter på det norska samhället. Detta inkluderade uppmärksammade beräkningar av Norges motsvarighet till SCB kring effekter på de offentliga finanserna. Brochmannutredningen är jämförbar med den svenska Lindbeckkommissionen, och uppdaterades nu i del två. Den liberala tankesmedjan Civitas anordnade den 3 februari ett seminarium i Oslo om nordiska perspektiv kring detta med Brochmann från Norge, ekonomiprofessor Niels Kærgård från Danmark och mig från Sverige.

Kvaliteten på den norska utredningen är hög. SSB har uppdaterat beräkningarna av invandringens fiskala effekter. I huvudscenariot med förväntad invandring har Norge år 2060 ett finansieringsbehov motsvarande 4 procent av BNP på grund av både åldrande befolkning och invandring (jag missförstod initialt detta och rättades). I ett hypotetiskt scenario med noll nettoinvandring minskar detta till 1,6 procent av BNP, medan det i scenariot med hög utomvästlig invandring ökar till 5,1 procent per år. Norge är ett rikare land med oljetillgångar och en generösare välfärdsstat, så dessa norska beräkningar är inte strikt jämförbara med Sverige, men likväl intressanta.

Presentationen var populär med över tre hundra åhörare och filmades – se länk här.

Dagen efter skrev Eva Grinde en krönika i norska affärstidningen Dagens Næringsliv, som bland annat sade följande:

”Också den svenske nationalekonomen Tino Sanandaji lade vikt på icke så enkelt mätbara storheter som tillit vid ett frukostseminarium anordnat av Civita med anledning av Brochmann-rapporten. Han menar att integration i stor utsträckning är en social fråga, och att de välsmorda skandinaviska ländernas högre grad av tillit som byggts upp över flera hundra år även har en mörk sida: Det är svårt att komma in. Människor som kommer utifrån förväntas att tolka tusen små och stora koder och regler för uppförande. I praktiken är det strikt, men ett slags subtilitet hindrar skandinaverna från att högljutt kräva ett visst beteende från nyanlända. I stället utestängs de i tystnad. Sanandaji efterlyser därför ett nytt socialt kontrakt med tydliga krav, som gör det lättare att bli en del av rika strömlinjeformade nationerna i norr.

Tidigare denna vecka lanserade han boken ’Massutmaning’ i Stockholm, en debattbok sprängfylld av fakta om den 17 procent stora invandrarbefolkningen i Sverige. Enligt en recension är boken ett kontroversiellt och välkommet bidrag i den fastlåsta svenska debatten.

Som ett exempel på hur svårt det är med öppen hantering av fakta i Sverige förde Sanandaji fram statistik över skjutningar, som har ökat med 12 procent i Sverige. Detta är ganska meningslös information med tanke på att antalet skjutningar har minskat med tre procent bland 95 procent av befolkningen och ökat med 160 procent bland fem procent av befolkningen, nämligen de fem procent som bor i så kallade utanförskapsområden. Alla liberalt lagda människor som upplevde framväxten av Fremskrittspartiet på 1980- och 1990-talet känner igen sig: Man vägrade att se Frp-vänliga fakta i vitögat. Nu har Sverigedemokraterna en liknande effekt i Sverige.

Brochmann II-rapporten visar att vi har kommit åtskilliga steg vidare. Det är bara att hoppas att Sanandajis bok kommer att bidra till att påskynda samma utveckling i vårt grannland.”