Läckta interndokument om arbetet i regeringskansliet

Imorgon 13 april släpps vårpropositionen. En anonym källa inom regeringskansliet har läckt prememorior till bloggen som ger en intressant inblick i arbetet med vårbudgeten. Dokumenten kan läsas nedan, det senare uppdelat i två filer av utrymmesskäl.

Budget

Arbetslöshet_del1

Arbetslöshet_del2

Inför nästa budgetproposition får departmenten skarpa mandat att omprioritera för att hantera utgiftsökningen. Finansdepartementets statssekreterare Max Elger medger i ett brev till samtliga statssekreterare: ”Det stora antalet asylsökande innebär oförutsedda och på kort sikt ofrånkomliga utgiftsökningar. För att säkerställa marginaler under utgiftstaken krävs kostnadskontroll på alla områden.”

Det är sedan tidigare beslutat att ett sekretariat etableras för att samordna effektiviseringar och besparingar inom alla departement: ”Verksamhetsöversynerna är en möjlighet för departementen att med stöd av sekretariatet ta fram underlag till regeringen som identifierar effektiviseringar och möjligheter till minskade kostnader för staten, för att på så sätt frigöra resurser för nya reformer.”

Även när det gäller arbetslöshet finns en centraliserad mobilisering där finansdepartementet begär att samtliga departement ska delta i arbetet: ”Målet för regeringens sysselsättningspolitik är att arbetslösheten i Sverige ska vara den lägsta i EU 2020. Arbetslösheten ska minska genom att antalet personer som arbetar och antalet arbetare timmar i ekonomin ökar. Som ett led i detta arbete har varje statsråd tilldelats ett kvantitativt beting om åtgärder för lägre arbetslöshet. Betinget avser åtgärder inom respektive statsråds ansvarsområde.”

En intressant fråga är hur interna riktlinjer hanterar frågan om riktig reduktion av arbetslöshet kontra trixande med definitioner. Överlag tycks fokuset glädjande nog vara på faktisk arbetslöshet. Direktiven till departmenten säger exempelvis:

”Statistikeffekt. Åtgärder som genom sin utformning innebär at individer byter status från arbetslöshet till sysselsättning eller till utanför arbetskraften innebär att arbetslösheten minskar under den tid som individen befinner sig i åtgärder. Detta kallas statistikeffekt och påverkar inte arbetsmarknadens funktionssätt. Ett exempel på detta är utbildningsåtgärd som innebär att arbetslösa byter kategori till ”utanför arbetskraften”. Så länge de deltar i åtgärden räknads de inte som arbetslösa i den mån de inte längre söker arbete. Om inte utbildningen har några effekter på deras chanser att få ett jobb i framtiden (behandlingseffekt, se ovan) har inte åtgärden någon varaktig effekt på individens arbetslöshetsrisk.”

Det finns dock passage där direktivens fokus är på arbetslöshet som mått snarare än riktiga jobb: ”Åtgärder som innebär att personer som befinner sig utanför arbetskraften får sysselsättning har i stort sett ingen effekt på arbetslösheten. Åtgärder som exempelvis ökar sysselsättningschanser för personer över 65 år kan påverka sysselsättningsgraden men kommer endast marginellt minska arbetslösheten då alternativet till sysselsättning för denna grupp är att vara utanför arbetskraften som pensionärer.”

För pensionörer är detta kanske inget viktig fråga, men problemet är att nära 30 procent av utomeuropeiska invandrare i arbetsför ålder också är utanför arbetsmarknaden. De arbetar inte, men söker överhuvudtaget inte jobb och räknas därför inte som arbetslösa. Att få denna grupp i arbete skulle av definitionsskäl inte reducera arbetslöshet. Regeringens direktiv hintar här att dessa grupper inte bör prioriteras i arbetet att uppfylla vallöftet om Europas lägsta arbetslöshet år Europa 2020.

Regeringens interna direktiv upprepar även den absurda definitionen av begreppet sysselsättning: ”En person räknas som sysselsatt om denna har lönearbetat minst 1 timme under referensveckan eller hade ett arbete som han eller hon var frånvarande från. Personer som är frånvarande från jobbet på grund av sjukdom eller föräldraledigheter räknas alltså som sysselsatta”

Detta är i rättvisans namn en standarddefinition som man inte drar några slutsatser från. Det är hursomhelst alltid värt att hålla i minnet att ”sysselsatt” inte är detsamma som jobb där man inkluderar både de som jobbar en timme i veckan och sjukskrivna.

Det kanske mest intressanta i denna korta inblick i arbetet bakom scenerna är regeringens tydliga medvetenhet om invandrares massiva utanförskap. En graf i prememorian jämför arbetslöshet bland olika grupper. Arbetslösheten bland inrikes födda vuxna är 3-6 procent. Arbetslöshet bland utomeuropeiska invandrare med förgymnasial utbildning (hälften av nyanlända) har ökat sen år 2007 och ligger på 35 procent medan arbetslöshet bland övriga utomeuropeiska vuxna är 15-19 procent. Som nämndes tidigare tilkommer de som är helt utanför arbetsmarknaden till detta.

a

En annan graf visar jobbchanser för de som är arbetslösa, det vill säga sannolikhet att lämna arbetslöshet till jobb. Utomeuropeiska invandrares jobbchanser har tvärsemot vad som ofta hävdas sjunkit sen 2007 och ligger på ca fyra procent, medan jobbchans för inrikes födda utan funktionshinder är tre gånger högre. Smått slående att grafer som skickas intern inom regeringenskansliet visar att jobbchansen för arbetslösa utomeuropeiska invandrare är strax lägre än för arbetslösa funktionshindrade.

b

Oavsett ministrars retorik när kameran är på så har de eller åtminstånde deras näramedarbetare sett dessa siffror.