Meritfusk är inte arbetsmarknadspolitik.

Integrationen är fortsatt katastrofal. SCB har följt upp de som folkbokfördes 13 år sedan och skriver: ”Omkring sex av tio flyktingar arbetar efter 13 år”.

Syrier utgör knappt hälften av nyanlända, och har ungefär samma genomsnittliga utbildningsnivå som nyanlända som helhet. SCB och Arbetsförmedlingens samlar detaljerad statistik på dessa invandrares utbildningsnivå. Detta görs huvudsakligen genom att fråga invandrare själva. SCB skickar årligen enkäter till invandrare som ännu inte har angett sin utbildningsnivå vilket komplimenteras med uppgifter från SFI och andra källor. Att räknas som högskoleutbildad kräver vare sig dokument från hemlandet eller validering från svenska myndigheter, endast självrapporterade uppgifter i enkäter. Validering där utbildning översätts till svensk motsvarighet är en process för de arbetsgivare som efterfrågar dessa uppgifter, inte för officiell statistik.

Enligt SCB har endast en av tio nyanlända Syrier en eftergymnasial utbildning på tre år eller längre medan fyra av tio är förgymnasialt utbildade. Det är katastrofala siffror i ett land där mindre än var tionde arbete fylls av någon med förgymnasial utbildning.

Den politik Socialdemokraternas till slut lyckades utveckla för att möta dessa utmaningar tycks vara att låtsas att flyktingarna är välutbildade och hoppas att problemet löser sig själv. Statsministern hävdade nyligen “Uppåt en 30 procent av de människor som exempelvis nu kommer från Syrien, de har en högskoleutbildning.”

Löfven sa även till Sydsvenskan: ”Låt mig ge ett exempel: Trettio procent av flyktingarna från Syrien har högskoleexamen. I Sverige saknar vi ingenjörer och läkare. Om vi kan utnyttja flyktingarnas kunskap är det en gigantisk fördel.” Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson sa på första maj: ”De människor som nu flyr till Sverige är ofta unga och välutbildade”

Som jag har påpekat är detta verklighetsfrämmande fantasier. Siffran 30 procent gäller inte högskoleutbildade utan alla med någon sorts eftergymnasial utbildning, ofta i form av korta yrkesutbildningar. I princip alla kurser på minst en termin efter gymnasiet räknas som eftergymnasial utbildning. Här ingår även de som har gått någon eller några terminer på högskolan men inte slutfört sin utbildning. Eftergymnasialt utbildade inkluderar murare, svetsare, frisörer, millitärer, försäljare och skomakare med något års utbildning. SCB ger ett exempel: ”En ettårig utbildning i försäljning och marknadsföring ges på ett privat institut och vänder sig till elever som genomgått ett treårigt gymnasieprogram eller motsvarande. Utbildningen bör då klassificeras som eftergymnasial.”

Allt eftergymnasialt är givetvis inte högskoleutbildning. Om en person som har gått en ettårig säljkurs på sitt CV anger att de har högskoleutbildning skulle det normalt betraktas som meritfusk.

Ylva Johansson utspel på första maj ger sken att problemet är att svensk byråkrati står i vägen för alla högutbildade flyktingar. Hon vill därför ha ett snabbspår: “Det kan exempelvis handla om en nyanländ läkare som får arbeta som undersköterska medan hen lär sig svenska och komplettetrar sina yrkeskunskaper”.

Syftet med dessa fabulering är att bilden till allmänheten att en typisk arbetslös nyanländ är en läkare som ännu inte fått sitt tillstånd att komma i arbete. Det måste vara därför fyra av tio fortfarande ännu inte arbetar efter 13 år i landet, brist på snabbspår i byråkratin. Arbetsmarknadsministern vet naturligtvis att arbetslösa läkare är ytterst få till antalet, något eller några promille av de nyanlända. Det finns ca 43.000 nyanlända i etableringsuppdraget. Bara ca 1000 av dessa är enligt Ylva Johansson själv överhuvudtaget i vården, än mindre läkare. Det finns också totalt 900 personer inom naturvetenskapliga yrken och teknik, på tal om alla civilingenjörer och raketbyggare som high-tech-sektorn behöver.

Distinktionen mellan högskoleutbildning och ett eller tvååriga yrkesexamen är ingen pettitess. Det finns få eller inga eftertraktade högskoleutbildningar som bara är två år långa. Tre års högskolestudier är som alla vet ett minimum, och ofta krävs avsevärt längre utbildningar för att anses vara välutbildad och åtråvärd för arbetsgivare.

Vi vet redan att korta yrkesutbildningar från uländer som Syrien inte är speciellt eftertraktade på den svenska arbetamarknaden. Detta framgår i exempelvis SCBs rapport Befolkningens utbildning och sysselsättning 2010. Rapporten redovisar förvärvsintensitet för korta förgymnasiala utbildningar och de som är tre år eller längre, i praktiken högskoleutbildningar. Redan Sverigefödda med korta förgymnasiala utbildningar klarar sig sämre än högskoleutbildade. Det finns bara en marginell skillnad mellan korta eftergymnasiala utbildningar och gymnasieexamen. Ungefär 84 procent av Sverigefödda i alla utbildningskategorier förvärvsarbetar, inklusive 91 procent av högskoleutbildade.

sverigefödd

Bland invandrare klarar sig gruppen med korta eftergymnasiala utbildningar rentav något sämre än de med endast gymnasieexamen. Bland Syrier med eftergymnasiala utbildningar på tre år eller längre hade nästan 70 procent arbete, inte en speciellt dålig siffra. Bland Syrier med korta eftergymnasiala utbildningar i arbetsför ålder förvärvsarbetade endast 57 procent.

Syrien

Att man inte kan räkna korta yrkesutbildningar som ”högskoleutbildade” är således inte bara en fråga om snobbig syn på akademiska utbildningar. Det är bevisligen så att det inte finns stor efterfrågan på murare och svetsare från Syrien och liknande uländer. Hade det funnits stark efterfrågan på korta eftergymnasiala utbildningar från Syrien så hade fler än 57 procent av de kortutbildade Syrier haft ett arbete.

Det sägs ofta att Sverige har höga ”trösklar” på arbetsmarknaden som orsakar utanförskapet. Om höga trösklar definieras som LAS eller minimilöner så är detta inte huvudförklaringen. Arbetsgivare kan redan anställda nyanlända under flexibla kontraktsformer till låg lönekostnad efter kraftiga lönsubsidier. Ändå har intresset varit svalt. Om ”höga trösklar” däremot avser höga krav på utbildning, språkfärdigheter och arbetslivserfarenhet är förklaringen närmare sanningen. Sverige har höga trösklar i bemärkelsen att arbetsgivare främst är intresserade av högproduktiva.

Socialdemokraterna har ingen politik mot dessa utmaningar annat än att låtsas att flyktingarna är ”välutbildade”, vilket naturligtvis inte hjälper ett dugg mot det underliggande problemet. Att dra valser om Syriers utbildningsnivå må vara en retorisk nödlösning att lugna oroliga väljare, men det är inte arbetsmarknadspolitik.