Attityder till invandring i opinionsundersökningar

DN/Ipsos har genomfört en ny undersökning om attityder till invandring. Resultaten är i linje med tidigare mätningar, och det kan vara värdefull att diskutera hur dessa undersökningar skiljer sig åt.

Liksom andra opinionsfrågor avgörs resultaten av hur frågan formuleras. Allmänheten tenderar vara positiv till invandrare och invandring och negativ till främlingsfientlighet samtidigt som en pluralitet är emot ökat flyktingmottagande. Det finns ingen motsättning i detta.

När det gäller invandring finns det också skillnad i resultaten beroende på graden av anonymtet. I personliga undersökningar är motståndet mot flyktingmottagning avsevärt mindre i och med att respondenter anger det socialt sanktionerade svaret. Det bästa exemplet är jämförelse av samma fråga om flyktingpolitik i SOM-undersökningen (anonyma postenkäter) med Svenska Valundersökningar (besöksintervjuer).

Både undersökningar ber svarande ta ställning till förslaget att “ta emot färre flyktingar”. År 2010 när det senast finns data för båda undersökningar angav 42 procent i anonyma SOM-undersökningen att det är ett bra förslag att ta emot färre flyktingar medan endast 31 procent gav samma svar i besöksintervjuer. Henrik Oscarsson vid Göteborgs Universitet förklarar: ”Det som skiljer undersökningarna från varandra är att SOM-institutet använder postenkäter och har ett urval på 16-85 år, medan Valundersökningarna använder besöksintervjuer med personer. SOM-institutets enkäter fyller respondenterna i själva medan Valundersökningarna använder intervjuare, en människa av kött och blod, som läser frågor, visar svarskort och noterar svar. Figuren nedan visar hur datainsamlingsmetoden ger upphov till skillnader i respondenternas attityder till flyktingmottagning.”

Mätningar om invandring har ofta fler än två svarsalternativ. En hög andel väljer att överhuvudtaget inte ta ställning till förslag om minskad invandring eller i vissa undersökningar att säga att nivån varit lagom. En manipulativ metod är att explicit eller implicit klumpa ihop flera svarsalternativ. Vid SOM-undersökningen 2010 ovan svarade 28 procent ”varken eller” medan 30 procent angav att det var ett dåligt förslag att ta emot färre flyktingar. De 42 procent som ville reducera invandring är således en pluralitet, men framstår som en minoritet om man implicit lämnas med intrycket att det bara finns två svarrsalternativ.

Nedan listas 8 olika frågor om attityder till invandring från olika mätningar som visar hur resultaten skiljer sig åt beroende på frågeformulering och metod. Om siffrorna inte summerar till 100% är restposten ”vet ej”.

Eurobarometer 2015 frågar om känslomässiga association till invandring “Var snäll och säg huruvida de följande påståendena väcker en positiv eller negativ känsla hos dig”. När det gäller “Invandring av människor utifrån EU” är svaret:
72% väcker positiv känsla
25% väcker negativ känsla

Novus 2014 frågar om huruvida Sverige ska ta emot fler flyktingar. ”Med tanke på de krig och oroligheter som just nu pågår i världen, tycker du att Sverige skall ta emot fler flyktingar, färre flyktingar, eller ungefär samma nivå på antalet flyktingar som idag?”
26% fler
36% samma nivå som idag
32% färre

SVT/Sifo 2014 frågar ”Tycker du att Sverige tagit emot invandrare i alltför stor omfattning eller har det skett i ungefär lagom omfattning eller borde vi ha tagit emot fler?”
10% “borde tagit emot fler”
44% “har tagit emot invandrare i alltför stor omfattning”
36% ”har tagit emot invandrare i ungefär lagom omfattning”

SOM-undersökningen ställer två olika frågor med olika svarsalternativ. Det ena är att ta ställning till förslaget ”Ta emot färre flyktingar.” I den senaste tillgängliga undersökningen från 2013:
31% dålig förslag
25% varken bra eller dålig förslag
44% bra förslag

Det andra frågan i SOM är att ta ställning till förslaget  ”Ta emot fler flyktingar”. I den senaste tillgängliga mätningen i denna fråga från 2012 anger:
18% bra förslag
32% varken bra eller dålig förslag
50% dålig förslag

Den nya undersökningen av DN/Ipsos ställer flera frågor. En är ”Skulle du säga att invandring i huvudsak är bra eller dåligt för Sverige?”
63% bra
21% varken bra eller dålig
13% dålig

Ipsos ställer även den mer direkta frågan ”Anser du att Sverige bör ta emot fler eller färre flyktingar?”
26% fler
33% varken fler eller färre än idag
36% färre

Det går naturligtvis inte att tolka 72 procent som har positiva känslor förknippade med migration eller de 63 procent som säger att ”invandring” är bra för Sverige som anhängare till ökat flyktingmottagning. Samtidigt som 63 procent ser invandring som positiv anger 26 procent i exakt samma undersökning att Sverige bör ta emot fler flyktingar. Att fråga om fenomenet invandring är positiv eller inte kan ge ett svar på förslaget att helt stänga landets gränser, men inte huruvida ett land med hög invandring bör öka flyktingmottagning ännu mer. På samma sätt skulle inte en undersökning som visar att en majoritet av väljare i huvudsak anser att välfärdsstaten eller skatter är bra för Sverige bevisa att majoriteten vill utöka välfärdsstaten eller höja skatterna.

Resultaten för den direkta frågan om flyktingmottagning i Ipsos är i linje med Novus och Sifo. Dessa tre mätningar görs med personliga telefonintervjuer medan SOM-undersökningen är mer anonym. En annan skillnad är att alternativet förutom bra och dålig i SOM är att passa helt genom att svara ”varken eller”. I Sifo, Novus och Ipsos däremot tar de som väljer mittenalternativet uttryckligen ställning för dagens nivåer.

En annan fråga i DN/Ipsos är ”Anser du att regeringen gör ett bra eller ett dåligt jobb när det gäller att hantera invandring och integration?”
28% bra
58% dålig

Ipsos

Anmärkningsvärt nog anser även flertalet även av vänsterblockets väljare att regeringen går ett dåligt jobb i dessa frågor med siffrorna 40% bra mot 47% dåligt. Det hade även varit intressant att dela upp regeringens hantering av invandring och integration i sepera frågor.