Magnus Henrekson i NEO

Jag har länge betraktat Magnus Henrekson som Sveriges främsta intellektuell. Paulina Neuding intervjuar honom i NEO.

”Men han skiljer på att vara pro market och att vara pro business – att konstatera att fria, men korrekt reglerade, marknader skapar välstånd, och att försvara enskilda företagsintressen. Han är noga med att påpeka att en liberal nationalekonom sysslar med det förra. Det senare är en fallgrop som lockar borgerliga politiker och debattörer med bristande insikter om nationalekonomi, säger han.

Det framgår vad han menar när vi ses. Han är rasande över privatägda Hälsans förskola, som har avslöjats i Uppdrag Granskning kvällen innan. Företaget har serverat vatten och knäckebröd till småbarn för att hålla kostnaderna nere. Nio kronor per barn och dag.

– Det är en sån gnidighet. Girighet, rent ut sagt.”

“Det handlar till stor del om ideologi, och att delar av borgerligheten missförstår marknadsekonomi. Till vänster i svensk politik har man haft för vana att säga att allt som bedrivs i offentlig regi är bra. Inom borgerligheten verkar folk stundtals tro att privatisering är svaret på allt. …De privata aktörerna släpptes in utan att det fanns ordentliga kontrollorgan. Resultatet är betygsinflation och att skolorna konkurrerar med annat än att de är bäst på att förmedla kunskap……Det här är inget att bli förvånad över. Så arbetar privata företag, man svarar på de incitament som finns på marknaden. Du lär dig redan på grundkursen i nationalekonomi att ett system som detta inte kan fungera. Det jag inte begriper är hur borgerligheten har kunnat ge vänstern det här öppna målet. Borgerliga väljare tycker att fria marknader är något gott. Hur kan man sjabbla bort skolmarknaden på det här sättet?”

När blir invandring en ekonomisk tillgång?

– När vi får kompetens som vi saknar. Man kan se på Australien, Nya Zeeland och Kanada, som framför allt har invandring av människor som har kompetens som arbetsmarknaden efterfrågar. Det handlar ofta om högutbildade människor med kapital och affärsidéer. Sådan invandring är lönsam. Men så ser ju inte invandringen till Sverige ut.

– Sen ska invandring inte behöva vara lönsam, det är ju inte därför vi tar emot människor på flykt. Det är något vi gör av medmänsklighet, och därför väljer vi att bära kostnaderna. Men det hävdas allt oftare inom borgerligheten att den invandring vi har är en ekonomisk tillgång, eller enkelt kan göras till en tillgång med lite justeringar av skatter och regler på arbetsmarknaden. Johan Norbergs och Fredrik Segerfeldts bok Migrationens kraft till exempel, eller Philippe Legrains bok Invandrare – Ditt land behöver dem, som nyligen har getts ut av tankesmedjan Fores. Men det bygger på väldigt skakiga resonemang och beräkningar.”

Kommer vi att lösa utanförskapet?

– Inte under min livstid, tyvärr.

Hur menar du?

– Vi har råd i meningen att utanförskapet inte har lett till statsbankrutt eller stora underskott i kommuner och landsting. Samtidigt innebär segregationen att de som jobbar och gör karriär inte ser så mycket av problemen. Man bor inte i Husby, man hör bara om Husby på nyheterna. När de välmående inte ser problem omkring sig minskar trycket att göra något åt det.

– Det fina med det Sverige som jag växte upp i var att människor levde och jobbade tillsammans. Så är det inte längre, och det är en sorg för mig.”