Tankesmedjan Katalys förelsår 56% skatt på vanliga löntagare

Katalys är en oberoende tankesmedja som finansieras av 6 av LO-förbunden. De har nyligen släppt ett förslag på ny skattereform som har fått stor uppmärksamhet. Katalys vill öka skatterna från 44% av BNP till 51% av BNP, en återgång till Sveriges historiska rekord för skatteintäkter som andel av BNP kring år 2000. Låt mig först säga att det är kul att arbetarrörelsen är innovativa och startar debatt givet att diskussionen är så trött. Katalys Rapport har också en seriöst ansats, med ett undantag gällande deras grafer över marginalskatter som jag ska återkomma till.

 

Jag gillar inte förslaget att höja vanliga löntagares skatt. Idag är genomnittlönen för heltidsarbetare ca 30.000 kronor i månaden. Låt oss utgå från en löntagar som tjänar 30.000 i månaden och göra en grov kalkyl av Katalys förslag. Notera: I min ursprungiga kalkyl så missade jag att Katalys föreslår ett grundavdrag på 12.000. Rapportförfattaren Dany Kessel påpekade också att momsen bör dras av efter medborgaravgiften, inte före, vilket nu är korrigerat. Om jag gör fler räknefel så kan jag kontaktas på [email protected] Katalys föslag skulle:

 

1. Öka Arbetsgivaravgiften från 31,4% till 35%
2. Öka Kommunalskatt inkl. jobbskattavdrag: 26% till 35%, avdrag 12000/månad.
3. Öka Moms från effektivt 21,7% till 25%
4. Införa en “medborgaravgift” på 1500kr/månad för alla oavsett inkomst.

Vi börjar med en total arbetsinkomst före skatt (lön+arbetsgivaravgift): 40.500 kr
Arbetsgivaravgift: 35%
Platt inkomstskatt: 35% på 18000 (30.000-12.000)
Medborgaravgift 1500 kr
Moms: 25%
Kvar efter arbetsgivaravgift, inkomstskatt, medborgaravgift samt moms blir 17.760 kr
Genomsnittlig skatt för vanlig löntagare efter Katalys förslag: 56,1%
Marginalskatt för vanlig löntagare efter Katalys förslag: 61,5%

Notera att skatten på medelinkomsttagare redan är hög i Sverige, drygt 51% för en person som tjänar 30.000 per månad. Givet att Katlys förslag ökar intäkter med 270 miljarder och dessutom ökar underskotten borde Katalys ha sett till att medelinkomsttagares skatt inte ökar med deras förslag, det hade de haft råd med. Det är märkligt att en tankesmedja med koppling till arbetarrörelsen vill beskatta vanliga löntagare med 56%, återiföra Margarets Thatchers misslyckade poll tax i större skala (en skatt där de fattiga betalar en större andel av sin inkomst än de rika), men samtidigt avskaffa värnskatten och bolagskatten för de rika.

Katalys föreslår ett fastighetskatt på 1,575% av taxeringsvärdet. Om man äger ett hem taxerat till 3 miljoner kronor så innebär detta en fastighetsskatt på 3900 kronor i månaden. Utöver detta tillkommer ca 20 miljarder i skattehöjningar i opecifierade punktskatter. Många vanliga hushåll skulle gå i konkurs om det här förslaget faktiskt genomfördes.

Rapporten är huvudsakligen seriös och skriven av kunniga experter, med ett viktigt undantag. I de grafer för marginalskatter som finns i rapporten och som sprids på nätet så ser det ut som att marginalskatter för nästan alla sjunker. I graf 12 påstår Katalys att marginalskatterna sjunker till 26% med deras förslag. Hur kan man höja skatterna med 270 miljarder och samtidigt halvera marginalskatterna till 26%? Svaret är inte för att man har tagit bort diverse avdrag, avdrag handlar om relativ små summor i Sverige.

Orsaken är att Katalys inte tycker att arbetsgivaravgiften är en skatt. De kallar arbetsgivaravgiften på 35% för en “försäkring” och exkluderar det därför från skatter, vilket gör att marginalskatter i graferna ser ut att vara jättelåga. De exkluderar också moms i flera men inte alla grafer. Eftersom moms minskar köpkraften på arbetsinkomst så betraknar nationalekonomer moms som en indirekt skatt på arbete.

Arbetsgivaravgiften är också en skatt på arbete, och definieras så av till exempel OECD. Orsaken är dels att arbetsgivaravgiften inte är frivilligt, och dels att man i genomsnitt inte får tillbaka exakt vad man betalar i arbetsgivaravgift, speciellt de som tjänar bra.

Visserligen leder arbetsgivaravgiften till förmåner som större pension, a-kassa etc, och skiljer sig i detta avseende från rena skatter. Det faktum att Sverige trots höga skatter har behållit hög arbetsutbud beror delvis på att förmånder och bidrag är kopplade till att du tidigare har arbetat. Samtidigt har kopplingen mellan förmåner och vad du betalar in i socialförsäkringar i praktiken blivit svag. För höginkomsttagare så får man efter ett tak kring 30.000 kr idag ingenting tillbaks alls. Om en person som tjänar 40.000 ökar sin lön till 50.000 så ökar deras arbetsgivaravgift med 3.500 kronor med Katalys förslag. Men den pension, sjukförsäkring och a-kassa som personen i exemplet får tillbaks ökar inte mer än försumbart. Arbetsgivaravgiften är en gigantiskt intäktskälla i Sverige, ingen liten detalj i sammanhanget. Katalys ökar det ännu mer och föreslår arbetsgivaravgifter på 536 miljarder per år. I jämförelsen drar värnskatten som Katalys vill avskaffa in ca 5 miljarder kronor.

Eftersom folk inte får välja om de vill köpa denna “försäkring” så är det inte säkert att de värderar ersättningen lika mycket som det kostar. Det finns till skillnad från försäkringar en betydande omfördelningskomponent i socialförsäkringar. Jag skulle personligen inte köpa privat a-kassa eller föräldraförsäkring eller sjukförsäkring om de statliga programmen inte fanns, för mig har bara pensionsdelen av socialförsäkringar ett substantivt värde. Även gällande pensioner så får man inga förmåner efter en ganska måttlig gräns. De som idag slår i taket och inte får förmåner står idag om jag förstått saken rätt för marjoriteten av beskattningsbar inkomst.

Du har ingen äganderätt över dina inbetalda arbetsgivaravgifter som du skulle ha över en privat försäkring. Du kan inte nödvändigtvis flytta ur landet eller ta ut pengarna och starta ett företag eller lägga insats för ett hus. Det finns osäkerhet om framtiden, politiker kanske genomför en reform som sänker din pension, något som har hänt historisk i Sverige. Pensionssystemet tenderar att ha lägre avkastning än börsen, du styr inte över hur pengarna placeras annat än en liten del. En ofrivillig skatt på 536 miljarder som för hög och medelinkomsttagare bara korrelerar svagt med vad du får tillbaka är knappast en “försäkring” som man kan exkludera från marginalskatterna.

I statsbudgeten definieras arbetsgivaravgiften som en indirekt skatt på arbete. Finansdepartmentets budget 2013 skriver således “De indirekta skatterna på arbete består av arbetsgivaravgifter och egenavgifter.”. Arbetarrörelsens tankesmedja bör inte försöja lura läsare genom att utifrån ideologiska argument omdefiniera vedertagna begrepp. I rättvisans namn så inkluderar Katalys arbetsgivaravgifter som skatt när de säger att deras mål är 51% skatt som andel av BNP.

Tänker man omdefinera begrepp på det sättet så måste man i varje fall vara tydlig med det. Idag sprids Katalys grafer på facebook utan att folk inser att rapporten lyckas reducera marginalskatterna genom att helt enkelt exkludera två av de tre största skatterna på arbete, moms och arbetsgivaravgift.

Jag har därför gjort två grafer där jag försöker att uppskatta genomsnittlig skatt på arbetsinkomster samt marginalskatten med Katalys förslag samt det skattesystem som förslaget föreslås ersätta. Graferna inkluderar arbetsgivaravgift, inkomstskatt och moms, men inte fastigshetsskatt, punktskatter eller övriga skatter som inte är direkt kopplade till inkomsten. Det bör ses som ungefärlig uppskattning, inte en exakt beräkning.

För att räkna ut det nuvarande systemet använder jag http://www.jobbskatteavdrag.se/ som inkluderar det femte jobbskatteavdraget. Har utgått från någon som bor i en kommun med genomsnittlig kommunalskatt. Arbetsgivaravgiften antas vara 31,42% och räknas av mig som en skatt, något Katalys inte håller med om.

Momsen är något förvånande det svåraste att uppskatta. Orsaken är att en del av konsumptionen inte belastas med moms alls. Samtidigt finns det andra konsumptionsskatter som är ännu högre än moms, som bensinskatten. Att utgå från att alla utgifter belastas med 25% moms överskattar momsen. Å andra sidan vill Katalys höja andra konsumptionskatter med 20 miljarder, vilket innebär att 25% kan vara i underkant för moms+övriga konsumptionskatter. För enkelhetens skull utgår jag från 25% moms i Katalys förslag och knappt 21% för dagens system. Notera att en momssats på 25% som läggs på priset före moms innebär att 20% av utgifter går till moms (think about it).

Den första grafen visar genomsnittlig skatt. De med mycket låga inkomster kommer att se rejäla ökningar av sin genomsnittliga skatt med Katalys förslag. Visserligen är alla undantagna från inkomstskatt för de första 12.000 per månad de tjänar. Samtidigt måste även låginkomsttagare betala 35% arbetsgivaravgift och 1500 kr i månaden i medborgaravgift. Detta leder till betydande ökning av låginkomsttagares skattebörda. Det finns förstås inte så många vuxna som jobbar heltid och tjänar under 10.000 i månaden. Dock får man inte glömma att det finns studenter, deltidsarbetande, unga nyanställda med låg lön, de som bara jobbade en del av året och andra i de här inkomstkategorierna.

Den breda medelklassen som tjänar mellan 12.000-40.000 kommer att se sin genomsnittliga skatt på arbete öka med uppskattningsvis fyra-fem procentenheter med Katalys förslag. Vad som händer i den här intervallet är viktigast, helt enklet för att de flesta svenskar ligger här. Först vid en inkomst på 56.000 per månad sjunker skattebördan. Vid en månadsinkomst på 100.000 i månaden så betalar man tvärtom fem procentenheter lägre skatt med Katalys förslag. Återigen så tycker jag att det är udda att en till arbetarrörelsen knuten tanskesmedja vill dra in mindre intäkter från de rika och mer från låginkomsttagare. Kanske föreslår man detta delvis för att provocera och väcka debatt.

Nästa graf visar marginalskatter. Om du ökar din inkomst med 100 kronor så är marginalskatten den andel av ökningen som går till skatt.

Katalys förslag reducerar marginalskatten för låginkomsttagare som tjänar under 12.000 i månad och samt för alla som tjänar över 37.000 i månaden, eftersom de tar bort den statliga inkomstskatten. För de som tjänar mellan 12.000-37.000 per månad (vilket är majoritet av befolkningen) så ökar dock marginalskatten med ungefär sju procentenheter. För höginkomsttagare sjunker marginalskatt rejält med förslaget, men är fortfarande hög. Det är viktigt att inte blanda ihop en platt skatt med en låg skatt. Katalys förslag kan sammanfattas med att införa en extremt hög platt marginalskatt på runt 61.5%.

Förslag som jag gillar inkluderar att ta bort den reducerade arbetsavgiften för unga och att återinföra arvsskatten (jag skulle dock bara återinföra arvskatten för de rika, medan Katalys vill återinföra arvskatt för alla).

Det jag inte gillar är att förslaget höjer skatten på medelinkomsttagare och sänker det för höginkomsttagare. Det hade kanske varit motiverat 1980. Sverige har dock upplevt enorm ökning i inkomstojämlikhet de senaste 20-30 åren, och ännu större ökning av ojämlikhet i förmögenhet. Mina beräkningar visar att svenska låginkomsttagares reallöner bara ökat men ungefär 1 procent per år sedan 1980. Mot bakgrund av detta borde man inte sänka skatten ännu mer för rika kapitalägare och höja det på löntagare med låga inkomster. Den teknologiska utvecklingen och globalisering har gynnat höginkomsttagare före övriga grupper, en utveckling som bara tycks fortsätta år efter år. Mot detta bakgrund borde skattesystemet motverka krafterna som har pressat ned låginkomsttagares inkomster, inte förstärka de.

Tvärtom vill jag därför se en mindre platt skattesystem där skatten sänks för låg och medinkomsttagare och hålls i ungeför samma nivå eller i vissa fall (reavinster på dyra hem, arv) till och med höjs för höginkomsttagare. Personligen skulle jag prioritera sänkt arbetsgivaravgift kombinerad med lagstiftning som tvingar arbetsgivare att omedelbart omvandla hela den reducerade arbetsgivararviften till lön. På så sätt blir skattesystemet också mer transparant, idag är många skatter medvetet dolda, vilket är ett demokratiskt problem.

Vad man samtidigt borde göra är att ha en rimligare definition på vem som skattesystemet betraktar som höginkomsttagare. Under dagens system blir marginalskatterna riktigt höga när den statliga skatten slår in, vilket sker efter en månadsinkomst på drygt 35.000 kr per månad. Då är marginalskatten inklusive arbetsgivaravgift (för dessa inkomsttagare en ren skatt) och konsumptionsskatter 70-72%. Så höga skattesatser är inte motiverade för att dra in intäkter till staten, även låga estimat på skattereponsivitet innebär att extrema skattesatser minskar intäkter. Det går för vänstern att argumentera för höga skatter på de riktigt rika med omfördelningsargument, som ett sätt att förhindra att de rikas inkomster drar iväg snarare än ett sätt att maximera intäkter. I så fall är gränsen för statlig skatt felsatt. De som tjänar 37.000 i månaden är inte rika. Extrema skatter på rika som tjänar tex. 100.000 kr per månad går att motivera med rättviseargument, men knappast på någon som tjänar 37.000 kr, som idag kan vara en metallarbetare, sjuksköterska eller småföretagare.

Problemet med skatter för rika är att Sverige har extremt höga skatter för de som idag inte är rika men försöker bli rika, samtidigt som landet närmast har blivit skatteparadis för de som redan är rika och lever på gamla pengar. Höginkomsttagares och entreprenörers marginalskatt är idag kring 70%, det går helt enkelt inte att höja mer. Regeringen Reinfeldt och före honom Göran Persson har knappt rört dessa skatter, de är samma som de var år 2000. Samtidigt har skatten på passiva investeringar, egnahem och arv blivit bland de lägsta i världen efter att Persson och Reinfeldt  sucessivt avskaffade arvskatt, förmögenhetsskatt och fastighetsskatt för rika. Skatten för passiva kapitalägare är låg också för att den här gruppen lätt undflyr skatt genom att flytta pengar utomlands eller skatteplanera, något som löntagare eller ärliga företagare som försöker klättra ekonomisk inte kan göra.

Sverige har i senaste Forbes Magazine ranking av världens rikaste gått om USA i term av antal dollarmiljardärer i relation till befolkning! Det rör sig i 60% av fallen om ärvda miljarder i Sverige, jämfört med USA och Kanada där 30% av miljardärer har ärvt sin förmögenhet. Sverige skulle må bra av större rörlighet på toppen, att fler nyrika kommer in och rör om och att nya förmögenheter skapas.

Fler kommentarer:

• Att platta till skatterna och avskaffa avdrag låter bra och är rätt i den enklaste nationalekonomiska modellen. Dock är många avdrag är motiverade i mer sofistikerade modeller. Det finns en vanlig föreställning att nationalekonomi säger att allt ska beskattas enhetligt, vilket inte stämmer. Ramseys teori om optimal beskattning säger att aktiviteter som är mer skattekänsliga bör beskattas lägre. Det sofistikerade argumentet bakom RUT/ROT är att höga skatter kommer att minska efterfrågan på hemtjänster proportionerligt mer än på materiella produkter. Orsaken är teknologisk: vi kan ersätta marknaden lättare genom att städa hemma själva än att svetsa ihop vår egen Volvo, så en enhetlig skatt slår hårdare mot efterfrågan på städtjänster än bilar. Hur mycket avdrag och undantag som ska finnas är en fråga om avvägning mellan avdragens för och nackdelar. Det är inte så enkelt som att avskaffade avdrag alltid är rätt policy men att politiker och ekonomer helt enkelt är för korkade för att inse det.

 

• Hemtjänster är mer intensiva i termer av lågkvalificerad arbetskraft. ROT/RUT syftar till att öka efterfrågan på marginella gruppers arbete, det kanske enskild största utmaningen för samhället. ROT/RUT har till skillnad av flera av Reinfeldts reformer varit rätt framgångsrika och skapat jobb. Till sist så är det rationellt att beskatta aktivitet där svartarbete är enklare lägre. RUT/ROT har lyckats minska skattefusk för städtjänster och hantverkare, tar man bort de så kommer skatteintäkter att läcka ut igen.

• Katalys vill chockhöja skatterna, men nöjer sig inte med detta. De vill utöver detta dels ska avskaffa överskottsmålet och dels låna ytterligare 2.000 miljarder kronor. När nästa kris kommer är sannolikheten för att Sverige drabbas av instabilitet högre om statsskulden är så stor, vilket borde vara uppenbar givet vad vi har sett i Europa. Dessutom leder så stor reducering av statlig sparande (från överskott till rejäl underskott) till att det totala sparandet i ekonomin minskar, vilket troligen kommer att reducera kapitalbildning och tillväxt.

Märkte ni förresten att det blev ganska små intäktsvinster av att avskaffa alla avdrag? Jag plattar gärna till skatterna i vissa fall (skattreduktion arbetsgivaravgift för ungdomar, 3:12), men man måste vara realistiskt med hur mycket intäkter det handlar om i Sverige. Du kan ta bort samtliga avdrag och undantag i det svenska skattesystemet, och det blir bara några fjuttiga procentenheter av BNP som inte räcker till signifikanta marginalskattesänkningar. Orsaken är att Sverige redan har bland världens plattaste skatter. I USA försvinner ungefär halva skatteintäkter genom avdrag, därför finns det en aktiv debatt om mer platta skatter. I Sverige handlar det om småsummor. Att folk tjatar om ny stor skattereform och platt skatt i Sverige är ytterligare en okritisk import av Amerikanska argument.

En sista subtil poäng: Skatter redovisas ofta som andel av BNP. Skatter som andel av BNP pendlade kring 50% åren 1996-2000. Sen börjar det sjunka, delvis för att konjunkturen försvagades, men framförallt för att Göran Persson sänkte skatterna, både för medelklassen och för de riktigt rika. År 2006 när Reinfeldt tog över var skatter som andel av BNP 48.3%, och har sedan sjunkit till 44.4% år 2012. Betyder det att vi i genomsnitt betalar 44.4% av vår inkomst i skatt? Och att en platt skatt på 44.4% i teorin kan ersätta alla skatter?

Svaret är nej. BNP är inte ett mått på hushållens disponibla inkomster. Det viktigaste skillnaden är att BNP inkluderar kapitalförslitning. Det samlade kapitalstocken är på 3-4 gånger årlig BNP. Varje år så slits en del maskiner och byggnader ut, datorer blir föråldrarde och måste bytas ut etc. Efterssom kapitalstocken är så stor så handlar förslitningar om stora belopp, ca 13% av BNP år 2012.

13% av det mervärde som prodceras (BNP) måste således gå till att ersätta kapitalslitning. Den delen av BNP kan inte konsumeras, dras av företagens vinst och betraktas därför inte som inkomst. Nationalinkomsten är således lägre än BNP (det finns fler smärre justeringar). Siffror för 2012:

BNP: 3.549 miljarder kr
Kapitalslitning: -472 miljarder kr
Nationalinkomst: 3.156 miljarder kr
Skattintäkter: 1.575 miljarder kr
Skatter som andel av Nationalinkomsten: 49.9%

Det skulle således krävas en teoretiskt platt skatt på alla inkomster på ca 50% för att ersätta dagens system. Katalus förslag på skatt som andel av BNP på 51% motsvarar ungeför 57.4% platt skatt på Nationalinkomsten (rätt nära siffran 61.5% ovan således). Det är platt, men knappast låg.

Det går med andra ord inte att sänka skatterna speciellt mycket genom att införa platt skatt. Sveriges system är redan platt, då det bygger på arbetsgivarravgifter (platt), moms (platt) och kommunalskatt (ganska platt). Kapitalskatter är också platta. Den statliga inkomstskatten är inte platt, men det handlar om ca 44 miljarder, fjuttiga 1.5 procent av nationalinkomsten. Glada nyheter för libertarianer som drömmer om platt skatt med andra ord: Sverige har redan nästan platt skatt!