Karaktärsbildning är arbetsmarknadspolitik

I gårdagens DN-debatt argumenterar jag och Magnus Henrekson för att bristande icke-kognitiva färdigheter är en delförklaring till ungdomsarbetslösheten. Utdrag:

”Nästan 15 procent av unga mellan tjugo och tjugofem är i dag sysslolösa – de varken arbetar eller studerar. Därutöver finns dold arbetslöshet i form av arbetsmarknadspolitiska åtgärder och studerande som hellre skulle arbeta. Teknologisk utveckling och konkurrens från lågkostnadsländer har gradvis eroderat efterfrågan på jobb som unga utan högskoleutbildning tidigare utförde. Många av dessa jobb har försvunnit, troligen för alltid. Fallande skolresultat hade därför inte kunnat komma vid en sämre tidpunkt; samtidigt som kunskapskraven har ökat sjunker kunskapsnivån bland unga.

Dessa problem är väl kända och har fått stor uppmärksamhet. Vi misstänker att det finns ytterligare en bidragande förklaring till ungdomsarbetslösheten utöver bristfällig kunskapsnivå, nämligen bristande inlärning av ”mjuka” kompetenser.
Forskningen har de senaste åren alltmer uppmärksammat så kallade icke-kognitiva färdigheter såsom självdisciplin, social kompetens, motivation, arbetsmoral, uthållighet, pålitlighet, punktlighet och emotionell stabilitet….

Internationella undersökningar slår fast att svenska elevers kunskaper sjunkit kraftigt. Att mäta hur de icke-kognitiva färdigheterna utvecklats är svårare. Mycket talar för att även dessa sjunkit, åtminstone inom den ungdomsgrupp som har problem på arbetsmarknaden. Brist på mjuka kompetenser förklarar delvis paradoxen att unga har problem att hitta jobb samtidigt som arbetsgivare har svårt att rekrytera även till jobb utan krav på högre utbildning.

I en rapport till Framtidskommissionen (2012) skriver Nils Karlson och Ola Skåberg:
”Sammanlagt 8.082 företagsledare blev tillfrågade om vad de anser vara de främsta skälen till att ungdomar har svårare att få jobb än äldre personer. Hela 90 procent av dem som fyllde i det öppna svarsalternativet (19 procent) påpekar just bristen på social kompetens hos ungdomar. Yngre personer anses ha en negativ inställning, vara dåliga på att passa tider och ha en ren ovilja till arbete.

Det är viktigt att inte moralisera över bristen på dessa färdigheter bland grupper av ungdomar. De ungas förhållningssätt är en produkt av den miljö de vuxit upp i, en miljö som de vuxna skapat. Det är de vuxnas ansvar att förbereda unga för arbetslivet. Utöver ämneskunskaper inkluderar detta mjuka kompetenser, som helst tränas tidigt, då de är svårare att träna upp senare. Skolan och vuxenvärlden misslyckas i dag i många fall med båda dessa uppgifter.”

Nobelpristagaren James Heckman och medförfattare Tim Kautz skriver i studien “Hard evidence on soft skills”: ”Achievement tests miss, or more accurately, do not adequately capture, soft skills—personality traits, goals, motivations, and preferences that are valued in the labor market, in school, and in many other domains. The larger message of this paper is that soft skills predict success in life, that they produce that success, and that programs that enhance soft skills have an important place in an effective portfolio of public policies.”

Bilden nedan visar att personlighetsdraget “conscientiousness” (konceptuellt relaterat till karaktärsdragen självdisciplin och plikttrogenhet) är lika viktigt för att lyckas klara skolan som intelligens mätt i test.

heckman

I en annan studie med Rodrigo Pinto och Peter Savelyev undersöker Heckman att det kontrollerade experiment Perry-Preschool-program. Detta intensiva förskoleprogram för socioekonomisk utsatta barn ledde till förbättring av mjuka kompetenser och därigenom livsutfall. Studien visar att Perry ändrade två egenskaper, vilka de kallar ”Externalizing Behavior” samt ”Academic Motivation”.

”Externalizing Behavior is proxied by measures of behavior related to lying, stealing, and swearing, as well as being aggressive and disruptive. It has been linked to crime and aggressive behavior. Academic Motivation is proxied by measures of student interest, persistence, and initiative in learning and is linked to performance in schools as measured by achievement tests.”

Slutsatser:

“Using experimental data from an influential early childhood program, we analyze
the sources of program treatment effects. Coupling experimental variation with an econometric model, we estimate the role of enhancements in Cognition, Externalizing Behavior, and Academic Motivation in producing the Perry treatment effects. Persistent changes in personality skills play a substantial role in producing the success of the Perry program. The reduction in Externalizing Behavior, which explains the bulk of the effects of Perry program on criminal, labor market, and health behavior outcomes, is especially strong.

Heckman förklarar i ett mindre tekniskt papper:

“Cognition and character work together. They determine future social and economic status. For example, the higher the cognitive and character capabilities, the more likely it is that the individual will choose and succeed in a white-collar job.…Individuals who persist in graduating from high school are more likely to have personality traits that help them succeed in life. They show up, control their impulses, work toward a goal, and work with others.”

Det finns en föreställning bland socialliberaler och kulturradikaler att det är ”gammaldags” eller till och med ”unket” att prata om betydelsen av uppfostran, normbildning eller karaktär. Modern arbetsmarknadsforskning visar att dessa egenskaper inte är gammaldags, de är tidlösa.