Arbetsmoralen har sjunkit

Redan de gamla grekerna och romarna beklagade sig över de yngre. Ibland tolkas detta som bevis på att försämrade beteenden bland unga alltid är inbillade, vilket är en feltolkning. Man kan på samma sätt inte motbevisa ökad inkomstojämlikhet idag bara genom att hitta ett exempel på att redan de gamla grekerna klagade på ökad inkomstojämlikhet i sin tid (vilket de ofta gjorde). Socialt kapital och inkomstojämlikhet i ett samhälle försämras under vissa perioder och förbättras under andra. Att äldre i alla samhällen tenderar att tolka ungas på ett överdrivet negativt sätt bevisar heller inte att kritiken aldrig kan vara korrekt.

Romare och greker var inte idioter, redan i antika Rom fanns en debatt om huruvida beklagandet över ungdomens förfall var någonting alla generationer ägnar sig åt eller om det reflekterade reella tendenser under denna period. Historiker som tex. Gibbon tror att romerares observationer om en gradvis erosion av socialt kapital inte var inbillade utan reflekterade verkligheten. Även om det vore så att romarna inbillade sig så bevisar det inte att ungas normer aldrig kan försämras någonstans. Det finns även ett populärt citat av Sokrates som används i samma syfte:

”The children now love luxury; they have bad manners, contempt for authority; they show disrespect for elders and love chatter in place of exercise. Children are now tyrants, not the servants of their households. They no longer rise when elders enter the room. They contradict their parents, chatter before company, gobble up dainties at the table, cross their legs, and tyrannize their teachers.”

Det är intressant att känna till att citatet är fejk, det skrevs inte av Sokrates utan kommer tydligen från en avhandling vid Cambridge-universitet år 1907. Det fejkade Sokrates-citatet har blivit populärt i Sverige, kanske för att socioliberaler gillar att använda den för att avfärda kritik mot flumskolan.

I en artikel med Magnus Henrekson argumenterar jag för att ungdomsarbetslösheten delvis beror på brist på icke-kognitiva färdigheter av typen självdisciplin, socialt kompetens och punktlighet. Dessa färdigheter är svårare att mäta än många andra arbetsmarknadsvariabler, men inte omöjliga att uppskatta.

Att icke-kognitiva färdigheter är viktiga för arbetsmarknadsutfall finns det numera överväldigande belägg för i framförallt Amerikansk forskning, och det är väl egentligen ingen som ifrågasätter. Jag länkar till några studier här. Även i Sverige finns det studier som visar att icke-kognitiva färdigheter är viktiga på arbetsmarknaden, inte minst för att undvika arbetslöshet. En tidig studie av Erik Lindqvist och Roine Vestman undersökte militärens bedömning av icke-kognitiva färdigheter i mönstringsprovet för män födda 1965–1974, då nästan alla män mönstrade. Psykologbedömningen försöker uppskatta egenskaper som ”willingness to assume responsibility; independence; outgoing character; persistence; emotional stability, and power of initiative”.

Ur abstract: “We use data from the Swedish military enlistment to assess the
importance of cognitive and noncognitive ability for labor market outcomes. The measure of noncognitive ability is based on a personal interview conducted by a psychologist. We find strong evidence that men who fare poorly in the labor market—in the sense of unemployment or low annual earnings—lack noncognitive rather than cognitive ability. However, cognitive ability is a stronger predictor of wages for skilled workers and of earnings above the median.”

Denna och andra liknande studier visar att mjuka kompetenser är viktiga för att förklara arbetslöshet även i Sverige.

En annan fråga är om icke-kognitiva färdigheter har sjunkit över tid. Det är en utmaning att kvantifiera detta, inte för att det skulle finnas en massa forskning som går emot tesen, utan helt enkelt för att det finns så lite skrivet om ämnet. Det är relativt lätt att mäta ungas mattekunskaper över tid, men hur mäter man social kompetens, självdisciplin, punktlighet eller arbetsmoral?

Det finns dock alltid mer data än man tror, bara man letar tillräckligt länge. Ett område som ekonomer har undersökt är arbetsmoral och värderingar relaterat till arbete. Man kan inte göra detta genom att fråga alltför direkta frågor som ”har du hög arbetsmoral?”, eftersom nästan alla då ger det socialt sanktionerade svaret. Frågan går dock att utreda mer indirekt.

Ett intressant mått finns i World Values Survey: ”Please tell me whether you think it can always be justified, never be justified, or something in between claiming government benefits to which you are not entitled”. Vi kan jämföra andelen som svarade att det aldrig var berättigat att ta bidrag som man inte har rätt till 1982 och 2006 bland unga som var 15-29 år gamla.

1982 var andelen unga svenskar som sa att det aldrig var berättigat att ta bidrag man inte har rätt till i World Value Survey 67%, en siffra som hade sjunkit till 43% år 2006. Detta visar på en betydande erodering av ett mått av arbetsmoral.

Ett papper av Martin Ljuge kommer till samma slutsats. Ur abstract: ”We find that younger generations in Sweden demand more social insurance compared with the older generations, although program rules have been constant for decades. The trend is strong, almost one % point higher take up per cohort, and robust across demographic groups. These trends in behavior are mirrored in attitudes toward benefit uptake in a broad set of countries, including Sweden. Younger generations have a more relaxed attitude toward claiming public benefits.

Det är viktigt att hålla i minnet att arbetsmoralen i Sverige fortfarande är högre än i de flesta andra jämförbara länder. Däremot finns det tendenser som tyder på viss erosion. inte minst bland yngre generationer.

World Values Survey visar även att arbetsmoral ökar för varje generation i takt med att de åldras. Detta kanske genom uppfostran, arbetslivserfarenhet och personlig mognad. De som är unga idag kommer därför troligen att ha starkare arbetsmoral om deras attytyder undersökt om 30 år. Detta ändrar inte att bristande arbetsmoral idag bidrar till att göra vissa unga mindre attraktiva på arbetsmarknaden idag.

Bemanningsföretaget Manpower har en årlig undersökning kallad ”Work Life”, där några tusen svenskar får svara på frågor om arbete. Ett år frågar de om man någonsin har sjukskrivit sig utan att vara sjuk. Resultatet är att det finns betydande generationsskillnader:

Bland 80-90-talisterna är det 71% som uppger att de aldrig sjukskriver sig utan att  vara sjuka, motsvarande andel bland 40-talisterna är hela 95%. 18 % av 80-90-talisterna uppger att de har sjukskrivit sig för att de känt sig trötta eller slitna. Futtiga 2% av 40-talisterna uppger att de har gjort detsamma. Arbetsmoralen tycks vara betydligt lägre bland de yngre generationerna.

Skillnader mellan generationer illustreras nedan.
manpower
Manpower har även undersökt attytyder relaterat till lojalitet mot arbetsgivare:
Manpower undersöker regelbundet arbetsmarknaden tillsammans med Kairos Future. Den senast undersökningen rör lojalitet till arbetsgivaren. Den visar att medarbetare födda på 80- och 90-talet i mindre utsträckning tycker att det är en skyldighet att göra sitt bästa på arbetet, oavsett hur mycket man får betalt. De tycker däremot i större utsträckning att det är viktigt att jobbet känns självförverkligande, annars byter de arbetsgivare. De anser också i större utsträckning än 40-, 50- och 60-talisterna att arbetsgivaren har en skyldighet att erbjuda utvecklingsmöjligheter. Detta stämmer väl överens med hur 80- och 90-talister beskrivs i medierna.

– Det finns tydliga skillnader mellan äldre och yngre medarbetare. De yngre generationerna har ett annat förhållningssätt till arbetslivet. De anser exempelvis att lojalitet till arbetsgivaren måste förtjänas. Det ställer krav på ledarskap, säger Peter Lundahl, VD Manpower Sverige.

Ett annat indirekt mått på försämrad beteende är andelen skolor där rektorn anger att det är ett problem för undervisningen att elever kommer för sent till lektionerna. Enligt undersökningar som PISA och TIMSS så har problemet i Sverige ökat över tid.
Det är inte lika lätt att kvantifiera icke-kognitiva färdigheter som många andra variabler. Detta beror dels på att fältet är hitintills relativt outforskat, och också på att dessa egenskaper är mer subjektiva och svårmätta till sin natur. Trots dessa svårigheter kan man hitta en hel del belägg för att icke-kognitiva färdigheter är viktiga för att förklara arbetslöshet, och för att olika aspekter av arbetsmoral är lägre bland unga idag än tidigare generationer.