Norberg förstår inte Borjas siffror, anklagar mig för oärlighet [Uppdate: Borjas klargör: Jag hade rätt]

I sitt svar till mig visar Johan Norberg och Fredrik Segerfeldt återigen en okunnighet om nationalekonomi som kommer att roa läsarna. Jag demonstrerar detta exempel för exempel. 

Författarna hävdar att jag har klippt citat på ett missvisande sätt.

 ”Genom att inleda citatet med ett versalt T döljer han att det finns en inledning på meningen, som är minst lika central’: ”Because the immigration surplus is only on the order of $6 billion, however, it is evident that the net economic benefits from immigration are very small, and could even be negative.’


Även Borjas, den mest utpräglade invandringsskeptikern bland migrationsforskarna, menar alltså att invandrarna ger en vinst för mottagarlandets ekonomi – precis det Sanandaji ifrågasätter – även om han anger en lägre siffra än andra forskare.”

Borjas räknar ut invandringens sammanlagda effekt genom att väga samman vinster på arbetsmarknader med eventuell kostnad för den offentliga sektorn. Vinster på arbetsmarknaden kallas ibland ”immigration surplus”. 

Det är viktigt att inte blanda ihop ”immigration surplus” med den sammanlagda effekten, som Borjas kallar
net economic effect. Borjas frågar sig om den positiva ”immigration surplus” som alltid uppstår när invandrare jobbar räcker för att kompensera för eventuella kostnader för den offentliga sektorn, dvs. ifall invandrare får ut mer i form av bidrag och tjänster än de betalar in i skatt.

”sammanlagd effekt” = ”immigration surplus” + ”effekt genom den offentliga sektorn”.

Ett centralt påstående i ”Migrationens Kraft” som jag kritiserat är att arbetsmarknadsvinsten alltid är större än den offentliga sektorns kostnader. Detta påstående används för att dra slutsatsen att fri invandring till välfärdsamhället Sverige skulle gynna ekonomin. Även om det finns stora kostnader för den offentliga sektorn lovar författarna att vinster i arbetsmarknaden mer än väl kompenserar för detta.


Borjas räknar först ut att arbetsmarknadensvinsten eller ”economic surplus” i USA vid en tidpunkt var +7 miljarder dollar. Sen skriver han att estimaten av effekten på den offentliga sektorn var mellan +27 miljarder och -40 miljarder dollar. Borjas drar således den slutsats jag skrev:  ”the net economic benefits from immigration are very small and could even be negative.”


Om Norberg och Segerfeldt fortfarande inte förstår så menar Borjas att den eventuella vinsten hur man än räknar är liten och kan även vara negativ, beroende på vilket estimat av fiskala effekter man tror på. Borjas själv uppskattar att kostnaden för den offentliga sektorn är -16 miljarder, det vill säga större än immigration surplus på +7 miljarder. Borjas väljer dock inte vilken av de redovisade estimaten för offentliga kostnader som är korrekt utan nöjer sig med att säga att den totala effekten är negativ eller positiv beroenden på vilken estimat man tror på. 

Detta är en viktig studie, bland annat därför att den är skriven av den mest citerade experten på området(Borjas). Studien är ovanlig  i så motto att den omfattar båda effekterna av invandring,där klarhet nåtts inom forskningen, och samtidigt en uträkningav den sammanlagda effekten för ekonomin. Studien citeras i boken ”Migrationens Kraft”. Att Borjas välkända studie kommer fram till att den ekonomiska effekten av invandring sammanlagt kan vara antingen positiv eller negativ motbevisar dock Norberg och Segerfeldts centrala påstående i frågan:

Detta är en viktig studie, dels för att det är skriven av den mest citerade experten på frågan (Borjas). Studien är ovanlig då den tar med båda effekterna av invandring som det finns klarhet på i forskningen och räknar ut en sammanlagd effekt för ekonomin. Studien citeras i boken ”Migrationens Kraft”. Att Borjas berömda studie kommer fram till att den ekonomiska effekten av invandring sammanlagt kan vara positiv eller negativ motbevisar dock Norberg och Segerfeldts centrala påstående i frågan, d.v.s. att:

”Det är dock inte immigrationens statiska effekter på de offentliga finanserna som är de mest intressanta, utan om vi på det hela taget får det bättre eller sämre av invandringen. Svaret är tydlig: vi får det bättre. Forskningen är mycket samstämmig om att immigration har positiva effekter på mottagarlandets ekonomi”

När författarna kritiserar mig för att inte ha med siffran 6 eller 7 miljarder visar de att de inte klarar av att läsa och korrekt återge forskningsresultat. 7 miljarder är en delpost, inte den sammanlagda effekten för ekonomin som diskussionen gällde. Varför ska jag ta med en delpost?


Jag citerade i stället Borjas slutsats att den sammanlagda effekten av invandring kan vara antingen positiv eller negativ för att motbevisa författarnas påstående att den netto enligt forskningen alltid är positiv. Detta med en studie som citeras i deras egna bok.
 

I DN skrev Segerfeldt och Norberg “Men även Borjas studie visar en liten vinst av invandringen, vilket framgår av den mening Sanandaji bara återger hälften av.”

Nej, Borjas studie visar inte en sammanlagd vinst av invandring, han kommer fram till att
the net economic benefits kan vara positiv eller negativ, precis som jag skrev. Författarna rör ihop den sammanlagda effekten och den delpost som utgörs av vinster från arbetsmarknaden. 

Författarna kritiserar att jag använder stor T när jag började meningen. I det manuskript jag skickade till DN använde jag litet ”t”, det rör sig med andra ord om redigering från DN:s sida, som hursomhelst är irrelevant för slutsatsen.  Detta bekräftar DN.


Johan Norberg och Fredrik Segerfeldts hätskaste attack på mig bekräftar bara bilden av att de är inte förstår eller
korrekt återger en tämligen enkel studie. Hela deras kritik angående Borjas bygger på deras okunnighet om vad Borjas egentligen skriver. De attackerar mig för oärlighet och för att klippa citat helt enkelt för att de missförstår vad studien i fråga säger, trots att de själva citerar den i sin bok. 
 
UPPDATE: Harvardprofessorn George Borjas väger in:

Jag skickade en email till forskaren ifrågan, George Borjas:

“Dear professor Borjas, My name is Tino Sanandaji. I am a University of Chicago PhD who is employed in the Swedish Institute of Industrial Economics. I also write for “National Review” and for AEI-journal “The American”.

I have gotten into a public debate about your research, which I have been accused of misquoting.

Citing your 1995 study “The economic benefits from immigration” I wrote that you concluded that the net effect of the immigration surplus and fiscal costs is unclear, and depends on which estimate of fiscal costs one believes. My opponents write that you concluded that the net effect is positive and that the economic surplus exceeds the fiscal cost.

More generally, would you say that there is consensus in economic research that the immigration surplus generally exceeds the fiscal costs even for low-skilled migrants?

I would greatly appreciate you clarifying this.

sincerely, Tino Sanandaji”


George Borjas email börjar:

“Dear Tino,

You are right and they are wrong. I have no idea who I should believe on fiscal costs, and it is certainly the case that the fiscal costs could easily exceed the small immigration surplus that I measured in my 1995 JEP paper.”

Johan Norberg har under samma korta debatt hunnit med att missrepresentera Harvardprofessorna Greg Mankiws och Geoge Borjas forskning. Johan Norberg tror kanske att eftersom unga liberaler som inte är insatta i frågan och som litar på honom lätt kan bluffas bort så kan han fritt fabulera om nationalekonomisk forskning.

Här är det relevanta stycke i Borjas artikel i sin helhet:

“Putting aside the distributional impact of immigration, it is of great interest to compare the immigration surplus with estimates of the fiscal cost of immigration. Recent estimates of the net fiscal benefits (that is, of the difference between the taxes paid by immigrants and the cost of services provided to immigrants) range from a positive net fiscal benefit of about $27 billion calculated by Passel and Clark (1994), to a $16 billion net loss reported by Borjas (1994), to a net loss of over $40 billion estimated by Huddle (1993).

It is doubtful, however, that any of these numbers estimates accurately the gap between the taxes paid by immigrants and the cost of services provided to immigrants. For example, Passel and Clark conclude that immigrants pay their way in the welfare state and contribute a net of $27 billion to native taxpayers by assuming that immigrants do not increase the cost of most government programs other than education and social welfare programs.

In contrast, Borjas assumes that the marginal cost of providing immigrants with a vast array of public services equals the average cost of providing these same services to natives. We do not know by how much immigrants increase the cost of freeways, national parks, and even national defense. As a result, accounting exercises that claim to estimate the net fiscal impact of immigration should be viewed with a great deal of suspicion.

Because the immigration surplus is only on the order of $7 billion, however, it is evident that the net economic benefits from immigration are very small and could even be negative 


Här är en längre text där Johan Norberg och Fredrik Segerfeldt i Liberal Debatt utvecklar sitt resonemang:

“Forskarna diskuterar inte om det finns några vinster, utan hur stora dessa är. Och dessa dynamiska effekter är långt viktigare än de statsfinansiella. George J. Borjas, den mest profilerade skeptikern bland migrationsforskarna, har myntat begreppet invandringsöverskottet (immigration surplus). Med det menade han inte överskottet på invandrare, utan det ekonomiska överskott som invandrare skapar åt ursprungsbefolkningen.” 

I sin  studie diskuterar Borjas  om det överhuvudtaget finns sammanlagda vinster, och kommer fram till att det inte behöver vara så, kostnaden kan vara större. Han bekräftar inte, i sin email till mig, slutsatsen att “dessa dynamiska effekter är långt viktigare än de statsfinansiella”. Denna slutsats har ideologierna Johan Norberg och Fredrik Segerfeldt hittat på. På basis av dessa “dynamiska effekter” avfärdar de det största problemet med fri invandring till Sverige, det vill säga att en liten rik välfärdstat inte har råd att erbjuda försörjning och sjukvård till hela världen.

Att vinsterna från invandring på arbetsmarknaden alltid är större än offentliga kostnader är ett centralt påstående tesen att fri invandring är ett realistiskt politiskt alternativ. Johan Norberg erkänner att det finns kostnader för genom den offentliga sektorn i Sverige, han lovar dock på basis av bland annat Borjas ”forskning att vinster alltid dominerar. Borjas studie visar att det inte nödvändigtvis är så ens i USA, ett land där invandring fungerar bättre än Sverige och där välfärdstaten är liten. Dessutom inkluderas både hög och lågkvalificerade, hade Borjas fokuserat på de senare (som förslaget om fri invandring främst berör) hade kostnaden varit ännu större. Vad säger det om påståendet att obegränsad invandring från utvecklingsländer till det svenska välfärdssamhället enligt mycket samstämmig” forskning är en vinstaffär?

Resten av deras kritik ligger som ni kommer att se på samma generande nivå. Fler exempel följer!

Comments are closed.