book-cover

MassUtmaning

Beställ

Även Jan Ekberg kommenterar, säger att jag har rätt

När jag kritiserade boken ”Migrationens kraft” försvarade sig författarna med att jag felciterade forskarna Geroge Borjas, Greg Mankiw samt Jan Ekberg.

1.      Harvardprofessorn George Borjas har tillfrågats och säger rakt att jag har rätt och att Norberg och Segerfeldt hade fel i sak. ”You are right and they are wrong.”


2.     Norberg sa i radio att Greg Mankiws forskning bevisat att invandring ökar tillväxten. När jag frågade Greg Mankiw om forskningsläget svarade han att han inte forskar om invandring och hänvisade själv med denna motivering till det stycke i hans lärobok av en invandrigsforskare som jag citerade i DN. Brevet där Greg Mankiw stödjer invandring till USA påstår heller inte att invandring enligt forskning ökar tillväxten.


3.      Nu har turen kommit till professor Ekberg.


Jag skrev i DN: ”Professor Jan Ekberg har gjort den mest genomarbetade forskningssammanfattningen på området om Sverige. Han menar angående vinster från arbetsmarknaden att ”summan av dessa effekter är mycket små eller obefintliga”, och att de stora kostnaderna för den offentliga sektorn dominerar.”


Johan Norbergs svar är att jag felciterar Ekberg. 


”Citatet från Ekberg – ”summan av dessa effekter är mycket små eller obefintliga” – kommer från ett annat avsnitt än Sanandaji påstår. Det handlar inte om invandringens effekt på ett lands ekonomi, utan på dess effekter på löner och sysselsättning för de infödda (sid 11). I det citatet framför Ekberg alltså motsatsen till Sanandajis uppfattning att invandring undergräver de inföddas löner.”


Precis som är fallet Borjas är problemet att Johan Norberg inte förstår den forskning han citerar. Vinster på arbetsmarknader genom invandring uppstår genom förändringar i löner, sysselsättning och tillväxt, så begreppen är synonyma. Jag emailade och frågade därför professor Ekberg, Sveriges ledande forskare i ämnet. 


”Hej professor Ekberg,

Jag heter Tino Sanandaji och är nationalekonom vid Institutet för Näringslivsforskning.

Jag har i en pågående debatt som du kanske har sett citerad din forskning. Jag skrev i DN: http://www.dn.se/debatt/oserios-debattbok-bakom-forslaget-om-fri-invandring

”Professor Jan Ekberg har gjort den mest genomarbetade forskningssammanfattningen på området om Sverige. Han menar angående vinster från arbetsmarknaden att ”summan av dessa effekter är mycket små eller obefintliga”, och att de stora kostnaderna för den offentliga sektorn dominerar.”

Jag baserar detta på stycket under ”Invandringen har små påvisbara effekter på ekonomisk tillväxt, sysselsättning och löner” I er ESO-rapport 2009.

Jag har blivit offentligt anklagad för att felcitera dig. Utan att du *på något sätt* tar ställning för mina slutsatser eller något annat jag skrev undrar jag om citatet:

”Han [Jan Ekberg] menar angående vinster från arbetsmarknaden att ”summan av dessa effekter är mycket små eller obefintliga”, och att de stora kostnaderna för den offentliga sektorn dominerar.” är en korrekt tolkning av stycket i ESO-rapporten om vinster från invandring för infödda i arbetsmarknaden.

Vänligen,
Tino Sanandaji, PhD”

Professor Ekberg svarar:

”Jag har sett debatten. Jag tycker att du har rätt. Frågan om invandringens ekonomiska effekter är i allt väsentligt beroende om invandrarnas integration på arbetsmarknaden. (Tyvärr är våra erfarenheter dåliga under de senaste 20-30 åren. Det var annorlunda på 1950, 60 och 70-talen med då god integration).


 Dålig integration på arbetsmarknaden ger inte enbart kostnader för offentlig sektor utan kan också verka negativt på ekonomisk tillväxt. (Jag har en diskussion om detta på sid 11 och 12 i min ESO-rapport). Vid svag integration på arbetsmarknaden blir tillskottet till BNP genom invandring mindre än den ökning i befolkning som invandring ger upphov till. Vi skulle i så fall få lägre BNP per capita än utan invandring. Det är också svårt att se några dynamiska effekter om invandrarna inte är på arbetsmarknaden. (En annan sak är att man från teoretiska allmänna jämviktsmodeller kan härleda positiva ekonomiska effekter av invandring men det förutsätts då att invandrarna deltager i produktionen d.v.s. befinner sig på arbetsmarknaden. De empiriska studierna är dock inte lika entydiga).


 Tyvärr förekommer ofta i debatten att man (felaktigt) vill skilja mellan effekten på offentliga finanser och effekten på ekonomisk tillväxt; typ att negativ påverkan på offentliga finanser på grund av dålig integration på arbetsmarknaden är en sak men att påverkan på ekonomisk tillväxt (positiv sådan) är en helt annan sak och som finns där ändå. Jag har sett sådana påståenden av minister Erik Ullenhag och nu vad jag förstår också av Norberg och Segerfeldt.


 Jag kan nämna att i forskarsamhället är Borjas en av de mest respekterade forskarna i världen när det gäller empiriska studier över ekonomiska effekter av invandring.


 När det gäller vad jag sagt är att de ekonomiska effekterna av invandring är relativt små och att den empiriska kunskapen finns främst när det gäller påverkan på offentlig sektor (påverkan som andel av BNP (1-2 procent) både ifall av positiv påverkan på offentliga sektorns finanser vid god integration av invandrar på arbetsmarknaden och negativ påverkan på offentliga finanser vid god integration av invandrare på arbetsmarknaden).  


När det gäller uppgifterna om påverkan på relativa löner och sysselsättning för infödda återger jag enbart sammanfattningen av ett antal internationella och någon svensk studie (sid 52-55 i ESO-rapporten).”


Johan Norberg försvarade sin bok med att jag felciterar forskning. Nu har de 3 forskare som Johan Norberg anklagat mig för att felcitera samtliga gett sin syn på saken, och alla 3 stödjer hur jag citerade dem. Har Johan Norberg någon kommentar till detta?

Comments are closed.